Alldeles nyss klickade jag på Mando Diao-mappen och sedan vidare till albumet "Never seen the light of day" och Usch vad det läskigt var men endå fränt på något vis!
Det var som att damma av något riktigt gammalt men betydelsefullt för en fast med ett klick!
Det kändes nästan syndigt när jag insåg hur länge sedan jag lyssnade på låtar från just det albumet. Ett album som redan från början kom ikläm av Babyshambles Shotters Nation. Men jäklar vad jag älskar det trots allt. Ett riktigt mystiskt album som avslutas med Dalarna!
Så nu sitter jag med spänd förväntan och väntar tills att högtalarna spelar Never seen the light of day, Gold, one blood....
Det är pinsamt.

Jahopp på måndag är det dags "igen". Jag åker på träningsläger med HSS eller snarare uppstartsläger eftersom vi har haft några veckors sommaruppehåll.
Det där med uppstartsläger är en tradition. De brukar vara riktigt roliga precis som alla tävlingar men jag kan lugnt säga att det onekligen var bättre förr. På den tiden Team Oslagbara existerade. Det var riktiga tider, så seriöst men endå så mycket oseriösare!
Visst var simningen viktig men killarna var så mycket viktigare, haha. Skrattar såfort jag tänker på alla gamla minnen och godingar. Hur besatta emma och jag var över snarken och hostet - vilka smeknamn(jag skulle kunna skriva deras riktigta namn, men smeknamnen har sin charm precis som gullkrull och våffelhjärnet)! Jag minns UDM 06, då var vi lyckligare än någonsin! Ohh gosh.. eller man kanske ska säga "åhh"? Nej det var ju Sum-sim!
Simningen kan man säga var ett synonym med just killar. Jag menar säger någon Halmstad - då tänker jag på Laxaleken och våra snobbiga golfkillar.
Det låter säkert hur jäkla töntigt som hellst men ni kan omöjligt förstå hur jävla roligt vi har haft det och jag är glad över att ha dessa minnen.
Det skulle kunna bli en hel bok bara detta inlägget men ni inser inte hur jag har försökt skära ned det hela tiden, det finns så mycket att skriva men det finns en mening som sammanfattar det mesta...

"Han där i svart tröja..."

Så, nu tillhör jag den skara som sett denna film. Och jaa den var väll bra - mycket skratt. Kanske lite för tjejig, men helt klart en bra film som man kan ägna sig åt att se om du känner och har lust med det.
Fick mig förövrigt ett gott skratt idag när amandine skulle öppna sin MER-flaska som utsatts för högt tryck. Korken flög allvärldens väg och var nära att träffa amandine i ögat. Men framför allt - en sån jäkla smäll! Haha, trodde att hon hade börjat korka upp eller något i den stilen!

I förrgår var det relax/fest-kväll då vi hyrde bastun och tunnan. Men det blev även några dopp i sjön för att sitta i det 40 gradiga tunnan eller i en bastu med 114 grader orkade man inte i längden. Men det var gutt åtminstone till en början då louise var sugen på att festa.
Kanske tog tag i det hela lite för snabbt för frammåt 23.00 var jag helt slut.
Blev hemfärd vid strax efter tolv-slaget och efter en och en annan nit så kom jag till slut hem.
När jag väl lugnat ned mig kom hungern så jag fixade lite nattmat i form av varma mackor som satt riktigt bra i magen.

Just nu så sitter jag här och är riktigt jävla festsugen igen. Kanske bara för att jag lyckas med att vara på G periodvis - skulle vara jävligt roligt att hålla en hel kväll liksom. Eller åtminstone till största delen av kvällen. Får se hur det blir - har ej fastställt helgens planer men vankas det fest är jag på... som vanligt.

Förresten så har jag nyss sett ett gammalt avsnitt av Paradise Hotel på tv:n. Det påminde mig om hur mycket jag verkligen älskade det programmet - det var liksom mitt liv ett tag.
Det innehöll allt som jag ville se och då framför allt att få följa intrigerna och det psykologiska spelet i tävlingen - helt jävla grymt.
Jag saknar det något otroligt och jag hoppas att programmet gör en come-back någon gång!

Jag vill vara lika fantastisk som en i mängden....

Du är någon annan och inte den jag behöver.

Finns inte så mycket att skriva eller joo det finns det.

Men mest skrattar jag (haha).

Jag TRIVS just nu.
Det är inget mer med det.

Ser fram emot lööördag.
Men ser tillbaka mot festivalen.

(Kanske den mest klockrenaste bilden någonsin haha)

(Kanske de mest omtalade solglasögonen någonsin)

(Kanske den bästa spelningen på Hawaii någonsin)

Såg denna video på Lasse Frölanders blogg och jäklar vad man får gåshud!
Helt fantastiskt ögonblick!

lalala

- Nej det finns inget kvar och ibland känns det som om det aldrig funnits något. Men jag vet att det har det.